Skriv ut

Lena hittade nåden – och såren läktes

2013 05 29 18.22.33
De grova sexuella övergrepp som Lena Morin Lindström drabbades av under fem år gav djupa sår i själen som inte läktes förrän hon drygt 20 år senare, med psykologens hjälp, fick tag på Guds nåd på riktigt.

– Ja, visst är det fantastiskt vackert här, säger Lena Morin Lindström och blickar ut mot den vackra skärgårdsvyn.
Vi står utanför muren till Tyresö slott där försommargröna gräsmattor och ängar sträcker sig ner mot det kluckande vattenbrynet där ett gäng unga deltagare i ett seglarläger just tagit en paus i solskenet. Ute i viken tuffar en liten motorbåt sakta fram och hela scenen andas svensk sommar.
Vi promenerar upp på den ringlande slottsstigen och in på borggården medan vi slår oss ned vid ett av kaféborden med varsin kaffekopp i handen. Medan hon sakta delar med sig av sin historia tänker jag för mig själv att det är svårt att föreställa sig att den här livsglada och till synes oförstörda personen med det långblonda håret och livfulla ögonen verkligen gått igenom det hon berättar. Men det är precis vad hon gjort.
– Och det hemska är att vi är många som har varit med om samma sak, säger hon.

Fem års övergrepp
Lena Morin Lindström växte upp i Falutrakten på 70-talet tillsammans med sina föräldrar och två äldre syskon. Pappan var av en kontrollerande sort som höll familjen i ett fast grepp. Till slut orkade inte mamman längre utan lämnade både man och barn och flydde. Tre år senare flyttade Lenas syskon hemifrån. Det blev startskottet för fem års sexuella övergrepp från sin pappa.
– Det började i mindre skala för att sedan eskalera, berättar Lena.
Allt medan övergreppen fortsatte blev Lena allt trasigare, nedbruten och spänd. Under hela högstadietiden levde hon ett dubbelliv där hon under dagarna i skolan var en duktig, populär och glad tjej medan fritiden präglades av övergrepp och kränkningar i hemmet. Det som höll henne uppe under den här tiden var drömmen om att en gång få återförenas med sin mamma.

Körd i säkerhet
Hon hade också en barnatro med sig sedan uppväxten – den tog hon fasta på och deltog flitigt i ungdomsverksamheten i en frikyrka. Efter högstadiet bestämde hennes pappa att hon inte skulle få fortsätta på gymnasiet, istället såg han till att hon började praktisera på en frisersalong.
Två år senare nåddes en äldre bekant till Lena, som bodde på en helt annan ort, av ryktet om vad som försiggick. Det blev vändningen. En eftermiddag blev Lena i hemlighet hämtad i bil utanför frisersalongen och körd i säkerhet. Det blev slutpunkten för fem års helvete.
– Det var som ett mirakel att komma därifrån och snart återförenades jag med min mamma, berättar Lena.

Med Gud i rättssalen
Det var också mamman som gjorde polisanmälan mot sin före detta man när hon fick reda på vad dottern tvingats gå igenom. Efter ett års jobbig väntan blev det rättegång bakom lyckta dörrar.
– Jag var livrädd och mådde så dåligt. Min advokat hade också berättat att det inte var självklart att jag skulle bli trodd, säger hon.
Själv kände sig Lena inte i skick att vare sig samla tankarna eller att berätta om vad hon gått igenom – det hon lutade sig emot inför rättegången var en förvissning om att Gud skulle vara med henne. När det var dags för Lena att på skakiga ben redogöra för sin version av de tre åren hände också något.
– Plötsligt hör jag mig själv, sakligt och med stadig röst, berätta vad jag varit med om. Efteråt sa min advokat också att ”din Gud var nog med dig”.
Rätten trodde på Lena och pappan dömdes till tre års fängelse. Åren som följde gick Lena bibelskola, gifte sig och gick upp helt och fullt i församlingsarbete.

Äktenskapet knakade
– Jag försökte göra allt perfekt och ha kontroll på allt. Allt blev prestation och det gällde även mitt kristna liv. Jag predikade Guds nåd men levde själv inte i den, jag skulle ju klara allt själv, berättar hon.
Lenas man drabbades av cancer och gick tragiskt bort bara 28 år gammal. Några år senare gifte hon om sig och flyttade till Göteborg. Under fem år var Lena och hennes man missionärer i Österrike innan de flyttade till USA för två års församlingstjänst. 2007 flyttade de tillbaka till Sverige där de startade en ny församling. Då hade de fått sitt tredje barn.
Men allt var inte bra – långt därifrån. Lena upplevde aldrig att det fanns beredskap för de problem hon bar på i de församlingssammanhang hon rörde sig i. Äktenskapet knakade i fogarna och Lena blev allt tröttare.
– Jag körde ju bara på och nu kändes det som att jag hade fått nog, jag var spänd i hela kroppen och bar på en ständig irritation inom mig, berättar hon.
Allt slutade med att hon och maken gick skilda vägar samtidigt som hon själv fick diagnosen utmattningsdepression och hjärnstress. Men besöken hos psykologen blev vändpunkten för Lena.

”Vårt mirakel”
– Psykologen var gudasänd, han öppnade locket till mitt inre och hjälpte mig att börja knyta upp de jobbiga knutarna jag bar på och för varje samtal mådde jag lite bättre, berättar hon och fortsätter:
– Jag började älska mig själv och plötsligt var det inte längre någon prestation att älska andra och det var en befrielse att få uppleva det.
Under de följande åren fick Lena en ny gudsbild som inte handlade om prestation utan om nåd. Snart började Lena och hennes man att umgås igen och för 1,5 år sedan började de om med sitt äktenskap.
– Det blev en relation på en helt annan nivå där vi tillät varandra att vara de vi är. Vi har det nu bättre än någonsin tidigare. Det här är vårt mirakel – och jag har lärt mig att mirakel ibland kan ta tid, säger hon med ett leende.

Sök hjälp och polisanmäl
Hennes eget råd till andra i hennes situation är att berätta om sin tunga hemlighet och att söka hjälp – och att polisanmäla övergreppen.
– Det är viktigt att dra förövaren inför rätta – först och främst för att det som skett är så fruktansvärt fel och för att ge den som drabbas en form av upprättelse. Genom anmälan får också förövaren en chans att vända om.

Vad hände med din egen pappa då?
– Jag försökte att umgås med honom en tid efteråt men eftersom han inte fullt ut tog ansvar för vad han hade gjort valde jag till slut att bryta kontakten med honom. Men jag har förlåtit honom och jag hatar honom inte – däremot hade jag önskat att han hade tagit emot hjälp och vård, säger Lena.

Johan Eriksson. Med tillstånd av tidningen Inblick.

INBLICK är nyhetstidningen som beskriver omgivningen utifrån den lilla människans perspektiv. Med tyngd i kristna opinionsfrågor och tydligt ställningstagande för "dessa mina minsta" förmedlas nyhetsreportage med socialt fokus. I varje veckas tidning finns dessutom flera härliga reportage om vad Jesus gör i vanliga människors vardag. Kommer ut på torsdagar. Innehåller utförlig TV-bilaga från Kanal 10 och Kanal 10 Norge.